Jag skriver...

onsdag 1 juni 2016

Valmetloppet 14 mil

Förra året cyklade sambon och jag Valmetloppet i Karlstad som ett litet genrep inför Vätternrundan. En halv Vätternrunda, dvs 15 mil. I år gjorde vi likadant med nu var det en massa vägarbeten längs banan så den hade gjorts om och mätte knappt 14 mil.

Jag hade ingen aning om läget och jag hade inga förväntningar på mina ben som bara en vecka tidigare sprungit 18 mil. Men det kändes ändå bra och jag kände mig pigg och stark trots allt.

Starten skulle gå 9.00 så det blev uppstigning i arla morgon stund. Vi lämnade hunden hos svärmor och begav oss sen mot Karlstad. Nummerlappskön var lång och det blev riktigt snoigt innan vi kunde rulla bort till startportalen. Som tur var hade de skjutit starten 10 minuter så vi hann stå och stressa ner en stund.

Molnen hopade sig på himlen men prognosen hade lovat uppehåll. Det blåste inte mycket så det var rätt så perfekt.  Min sambo Simon och vår kompis Fredrik bestämde oss för att cykla ihop om det fungerade. Vi tog det lugnt i början och hamnade sen i en klunga med några andra.

Cyklingen gick bra och regnet höll sig borta. Det hade regnat under en sträcka för där var vägen rejält blöt och vi duschades av cykeln framför.

Efter ca 8 mil, bröt vi oss lös från klungan och körde själva. Vi växeldrog och tränade på att ligga på rulle. Men då hände det! Simon fick punka och vi fick stanna och laga den.
Klungan som vi åkt ifrån kom ikapp oss medan vi hjälptes åt att byta slang och pumpa.

Sen fortsatte vi tillsammans igen. Mina ben fungerade över förväntan bra och jag kände mig faktiskt rejält stark.
Nu tittade solen fram och det var riktigt gött ute.

Det blev en liten spurt på slutet ihop med en annan tjej som hon vann med nån sekund.

En riktigt bra dag och en fin genomkörare inför Vättern.

Före start
Foto: Privat

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar