Jag kände mig bättre igår och tänkte mig en kort testtur. Jag kopplade på pulsmätaren. Jag hade ett ärende till syrran, lämna ett papper och hämta målarfärg. Jag messade och frågade om målarfärgen var "springbar" och det skulle den va.
En liten omväg till syrran gav mig 3 km på klockan. Pulsen låg lågt och fint och benen fungerade bra. Det killade liiite i halsen fortfarande men annars kändes det bättre, och jag kände mig pigg.
Jag fick burkarna med färg och begav mig hemåt igen, nu den kortare vägen som var knappt 2 km.
 |
| Så här sprang jag... |
Alltså ett av årets kortaste pass, på 5 km. Jag fick vissa blickar när jag kom luffsandes genom stan med en burk färg i varje hand, men det bjuder jag på!
Jag kom ialla fall hem med båda burkarma väl skakade och med en liten skön trötthet i armarna.Idag känns halsen tyvärr av igen, så jag hoppar över springandet idag igen. Dessutom känner jag mig lite nere och likgiltig. Inge sugen alls. Jag skiter i träningen idag och laddar med kärlek på hemmaplan istället.
Jag har också känt mig nere och likgiltig de senaste dagarna. Höstdepression?
SvaraRaderaAv alla årstider gillar jag hösten bäst. Det är säkert övergående. Livets ups and downs kanske?
SvaraRaderaKram på dig och hoppas vi snart är på topp igen! :)