Jag skriver...

söndag 30 september 2012

Ingen springlust...

Idag sken solen och höstens alla färger lyste i träden. Trots det och vilodag igår så var jag inte alls sugen på att ge mig ut och springa idag. Istället pysslade vi här hemma och shoppade en matta till matsalen.

När kvällen kom så kollade jag tillgången på spinningplatser. Det var fullt men tjejen bad mig ringa en liten stund innan för att se om någon strukit sig. 10 minuter före passets början ringde jag ner och fick en plats. Snabbt på med kläder och på cykeln. Tur vi bor så nära. :)

Det var ett riktigt roligt pass och tiden flög iväg. Jag körde så hårt jag kunde och svetten bildade en liten sjö runt min cykel. Bra musik och bra variation på övningarna. Jag är nu nyduschad och nöjd hemma i soffan med barnen.

När jag ändå var på plats så köpte jag mig ett månadskort. Sen skrev jag upp mig på morgonspinningen på tisdag och på kvällen ska jag prova crossfit (om jag får plats, jag är förste reserv)! Det ska bli riktigt kul!!


Till helgen är det ju tävling också! Det har jag nästan glömt bort. Holaveden ultra, 52 km. Tobias, hans sambo och jag åker ner till Gränna redan på fredagen och sover på vandrarhem natten före. Det blir så okristligt tidigt annars. Det kommer nog bli bra. Det ska ju va en fin bana.

Tobias och jag före Ursvik Ultra i mars.

Jag brukar inte planera veckans träning så noga men den här veckan tror jag kommer se ut ungefär så här på träningsfronten.
Måndag: Löpning
Tisdag: Morgonspinning och crossfit på kvällen
Onsdag: Löpning
Torsdag: Kortare löpning
Fredag: Vila
Lördag: Holaveden Ultra 52 km trail
Söndag: Löpning eller spinning

lördag 29 september 2012

Vilolördag

Idag vaknade jag halv elva. 10,5 timmars sömn. Riktigt välbehövligt och skönt!

Lite stressigt blev det ändå innan vi fixat allt inför sambons kalas och ena barnet skulle på barnkalas. Till slut blev det iaf en riktigt trevlig dag tillsammans med sambon och hans syskon.
En helt träningsfri dag med bara godsaker och kärlek!

Imorgon ska jag springa!
Go natt! :)


- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 28 september 2012

Mysfredag

Äntligen fredag! Det ska bli skönt med sovmorgon imorgon. Åh, jag ska sova tills jag vaknar av mig själv. Zzzzzz





Jag hade med mig mina springkläder till jobbet men det blev aldrig av att jag tog mig ut. När sambon drog iväg och spelade badminton och barnen bänkade sig vid tv-spelet så tog jag mig ändå en liten kvällstur. Det gick ganska lätt idag. Jag styrde stegen ut mot skärgården. Skogen skyddade mig för motvinden så det var inte förrän jag vände runt vid Jutviken som jag egentligen märkte av den.


Efter att ha passerat Picassostatyn fick jag vinden i ryggen och farten gick upp. Jag tog mig hemåt igen och landar hemma hos barnen (som knappt märkt att jag varit borta) med nästan 11 km i benen. En skön mysfredagstur.


I veckan nu har sambon fyllt år så imorgon är det kalas. Jag har bakat snickers och gjort ischoklad. Imorgon ska jag fixa en hallonpaj.


torsdag 27 september 2012

Jobbpendling

För att få ihop livet med barn, läxläsning, födelsedagar och heltidsjobb är "springa-till/från-jobbet" väldigt bra. Då får jag ihop allt och kan vara med där jag vill och samtidigt få mina löparendorfiner, även om de just nu inte är lika många som vanligt.

I måndags tog jag mig en vilodag. Skönt! Trots det var det en riktigt seg löpning till jobbet på tisdag morgon. Jag lät musiken driva mig framåt men den där lyckokänslan uteblev. Visst var det gött att springa men det var inte mer.

Slingrande väg till jobbet.
Igår tog jag lilla turen hem. 12 km i 5min-fart. Lagom. Skön känsla men inte den där extra. Den där som jag brukar ha.

Imorse gick tiden väldigt fort och km'arna ramlade iväg. Vips så var jag framme! Känslan då? Nja, varken eller, skulle jag säga.

Hoppas snart att endorfinerna skenar i min kropp igen. Just nu känns det lite segt.

H*n som målade linjerna, undrar om h*n somnade?! hihi

måndag 24 september 2012

En dagsetapp med Elisabeth

Under lördagen hade jag kontakt med Elisabeth som avverkade sträckan Hällefors-Kärne. Vi gjorde upp att träffas efter vägen. Jag skulle bara fixa lite med logistiken.

Sambon och jag tog varsin bil till Sirbomark utanför Åtorp där vi parkerade min bil. Sen körde han mig de dryga 4 milen till Elisabeth som befann sig ungefär vid Gelleråsen utanför Karlskoga. Jag tror hon blev glad av att se oss för hon sken som en sol. Sambon tog med tältet och hängde upp det på tork hemma. Det hade regnat hela natten och det mesta var genomblött.

Mellan Degerfors och Åtorp
Tillsammans sprang iväg längs vägen, bubblande och pratande om allt möjligt. För mig är det svårt att ta in att denna tjej gör detta helt ensam och hon är så stark! Att varje dag springa runt ett marathon och fixa boende och mat längs vägen.
Det är sååå inspirerande!

Jag hade väl ungefär tusen frågor och ibland kändes det lite som om jag intervjuade henne mer. :)

Håkanbol City
Jag hade lovat att ta med dricksvatten och lite solsken. Vattenflaskor var lätt och tids nog kom även solen. I Degerfors mötte vi upp KristinehamnsPosten som ville göra ett reportage och så stannade vi och käkade lunch på en asiatisk restaurang.
När vi lunkade iväg efter det kom en röd liten bil och körde upp bredvid och var nyfiken vart vi var på väg. Elisabeth fick berätta och han skänkte genast pengar till Barncancerfonden, som är syftet med löpningen, att samla in pengar.

Vi fortsatte vår väg mot Åtorp och vi hade det så trevligt! Jag sköt vagnen och lät Elisabeth springa utan. En riktigt lättrullad vagn.
Åtorp
Väl framme vid bilen hade jag avverkat en mara och Elisabeth 48 km. Vi lastade in alla saker och körde hem till Kristinehamn för dusch och mat, och tvätt av alla kläder.

Jag tror och hoppas det blev en skön natts sömn. Efter frukost och ihoppackning körde jag sen tillbaka till Sirbomark och släppte av Elisabeth så hon fick fortsätta sin väg. Det är "bara" ca 50 mil kvar till Ystad. Den här makalösa tjejen har redan tagit sig 160 mil genom Sverige och samlat in nästan 23.000 till Barncancerfonden.
Jag hoppas det blir en rejäl slant till!
Ge ert bidrag här!

Dags för dagens etapp!

lördag 22 september 2012

Springer för livet

Elisabet Karlsson, är en hjälte som springer från Treriksröset till Ystad i syfte att samla in pengar till Barncancerfonden. Hon har varit ute sen 6 augusti! Ensam! Vilken kvinna! Så stark!

Just nu är hon i krokarna och imorgon kommer jag åka och möta upp henne och springa tillsammans med henne. På söndag kväll övernattar hon hos oss och fortsätter sen sin resa söder ut.

Det ska bli jätteroligt att få springa tillsammans och vi kommer säkert ha en bra dag!

Delta gärna i insamlingen. Ge din gåva här!

Elisabet (lånad bild från Facebook)

Se ett TV-klipp från när hon sprang i Dalarna.

fredag 21 september 2012

Fredagsmysjogg

Just nu har jag en lite tuffare period. Mycket händer och jag är inte på topp. Men sånna tider finns också.
När sambon drog iväg på sin träning ikväll klädde jag mig för en springtur. Det började precis regna lite smått ute.
Jag tog på reflexvästen för första gången denna säsong.

På med musiken och sen luffsade jag iväg. Lät tankarna flyga. Kände det negativa i mig bilda energi som istället flyttade mig framåt. Energi som förbrukades och försvann.
Men redan efter 4km fick jag stanna och stå still en stund. Magen gjorde ont och jag mådde så illa. Har gjort det till och från sen igår. Väntade en stund och fortsatte en bit. Ajaj, fick stanna igen.
Inte roligt!
Passade på att ta några fina bilder av solnedgången.

Sen kunde jag fortsätta hemåt igen. Sista km'ern fick jag gå. Det blev liksom toapanik.

Nu har det gått en stund och jag känner mig fortfarande lätt illamående. Hoppas det känns bättre imorgon.

Det verkar va nåt vajsing med bloggapp'en så inlägget får bli bildlöst. Orkar inte starta datorn. Lovar visa mina solnedgångsbilder en annan dag.
Hänger ni på Instagram förresten? Det gör jag och där finns solnedgångsbilden. :)
Sanlundqvist hittar ni mig som.

- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 20 september 2012

Slut som artist

Föräldramöte idag. Kom hem tjugo i sju. 19.00 börjar ett pass på galaxen, Crossmix. Jag hinner! tänkte jag och cyklade dit.

Det är inte många som tränar på gymmet i löparkjol och fivefingers. Det är typ bara jag, många tittar underligt, men det bjuder jag på! ;)
Uppvärmningen gick bra och jag plockade fram de redskap vi skulle använda.
Passet var intensivt och vi hade 15 sekunders vila mellan alla övningar, alla utom 2 som vi hade 30 sekunder på. Annars gick hela passet i ett. I en timme!

Mycket styrka och lite kondition, bla hopprep. Skivstångsövningarna tog döden på mina kropp. Jag slet! Jag var verkligen på styrkehumör och kände mig fokuserad på uppgifterna.
Efteråt hängde mina armar bara rakt ner. Jag orkade knappt lyfta dom över huvudet för att ta av mig tröjan eller tvätta håret i duschen. Helt slut som artist. :)

Nu ska jag bara vänta tills tvätten är klar så jag kan lägga mig. Orkar knappt sitta upp...

Dagens övning: "Hur man tar slut på en kropp på en timme".

Apfot (fivefingers)

onsdag 19 september 2012

Att springa ifrån en besvikelse

I samband med vårt köp av lägenhet bytte jag bank. Något jag ångrar just nu. Det har inte gjort annat än krånglat. Den ena påminnelsen efter den andra dimper ner hemma pga autogiro som inte fungerat (som de lovat att det ska). Återkopplingen från bankhandläggaren är kass och till råga på allt måste jag sitta vid en speciell dator och ha dosan för att kunna handla med kortet från nätet (om företaget har "Verified by Visa").
Jag är riktigt besviken!


Ikväll var det föräldramöte, trodde jag. Cyklade iväg men fick vända hem igen, fel dag...
Trots att jag redan gjort en runda på morgonen kände jag för att springa. Besvikelsen över bankgrejen stod mig upp i halsen och huvudet dunkade. När sambon drog iväg på sin träning tog jag mig därför ut på en tur. Njöt av skogen, fyllde mina lungor med skön luft och bara flög fram på stigarna. Jag kände mig oerhört stark!

Lövtäckt stig.
Det var blött i skogen och fötterna for runt lite och jag halkade i steget. Men vad gjorde det, jag var levande, frisk och skogen fyllde mig med energi!

Upp mot Björkvallen
Benen tryckte på uppför och jag nerför kunde jag slappna av och släppa på. Det bara flöt på. Min nya spellista gav mig ännu mer energi och bankgrejen försvann längre bort i huvudet. Så himla skönt!
Det var en fin kväll och himlen var alldeles rosa i solnedgången. Skogen skiftade i gult och jag kunde se en regnbåge över gärdet vid Hultet.

Regnbågen såg ut som ett sken, rakt upp från ett hus.
När jag passerade hemma hade jag bara några hundra meter kvar till 20 km så jag fortsatte förbi och cashar in nästan 38 km på löpkontot idag.

Besvikelsen kändes så mycket bättre och efter en lång skön dusch landade jag i soffan med en kopp te. Löpning är världens bästa medicin!


Bara regn hos dig?

Orup sjunger om regn hos mig. Jag klarade mig bra från regnet idag. Det låg som ett lock längre fram och det kändes lite som om jag sprang mot det. Jag klarade mig i stort sett med bara ett par droppar regn. Sen sken solen på mig. En fin morgon.

Regn hos dig. Sol hos mig! :)
Nyduschad och med frukost i magen på jobbet ser jag sen regnet smattra mot rutan. Bra tajming där!

Det gick lite segt i början men när jag väl vaknat till så rullade det på. Jag har kommit in i min ljudbok igen och km'arna bara ramlade iväg. Det var slutet jag lyssnade på så hela upplösningen utspelades imorse. Riktigt spännande! Det var Lars Kepplers Hypnotisören som spelades upp i mina öron. Nu vet jag inte riktigt vilken bok jag ska välja härnäst. Har fått låna en del av en arbetskompis.

tisdag 18 september 2012

Morgonspinning

Jag har inspirerats av min arbetskompis Fredrik, som är flitig på morgonspinningen, så idag hängde jag med honom!

Det var ett riktigt roligt och svettigt pass på en timme. Jag fick torka av golvet efteråt. Det var liksom en pöl runt min cykel. Tiden försvann och jag slet och njöt! Det var länge sen jag var på spinning nu.
En bra början på dagen!


Wellness Center Gym öppnade för bara några år sen och hela anläggningen är ny och fräsch. Det finns fotbollsplaner, en arena, en simhall och ett gym. Utanför byggs det friidrottsplan mm. Riktigt bra!
Sen vi flyttade så bor vi i stort sett på andra sidan vägen av detta! Toppen alltså!!

Det blir nog till att inhandla ett månadskort. Det finns många roliga pass med bla Crossfit. Det är jag jättenyfiken på, och kommer att testa!

måndag 17 september 2012

Löparkjolen

Vinnaren av löparkjolen har ännu inte kontaktat mig eller svarat på mitt mail så jag drog en ny vinnare:

Ulrica!

Maila mig din adress så skickar jag kjolen.
alexandra47 snabela hotmail.com


Slit den väl! :)

Löparglädje!

I lördags sommarstängde vi stugan. Vi klippte gräs, plockade och städade och tog upp båten.
Sambon tog med barnen i bilen och jag sprang sen hemåt. 3 dagars löpvila gav mig en enorm längtan och energi och jag praktiskt taget flög fram hemåt! Helt, helt underbart! Solen sken och benen bara studsade mot vägen!

Jag fick lite hjälp med gräset en liten stund...
3 fnuttiga mil förra veckan gav mig en riktig vilovecka. Det behövde jag säkert... Det finns ju lite annat i livet än löpning också. Jag avslutade veckan med en liten tur utan klocka, bara skogen och jag. Sen lite styrketräning på det.

Inte min kettlebell...
Den här veckan började jag med att springa till jobbet och sen ska jag försöka få till lite fler mil.
Jag känner mig laddad och riktigt springsugen. Så nu springer jag hemåt igen!

Vägen till jobbet, över skogen

torsdag 13 september 2012

Vinnaren

För en tid sen lottade jag ut en löparkjol. Jag har ännu inte lyckats få tag i vinnaren, och hon har heller inte hört av sig.

Jag avvaktar över helgen. Hör jag inget före det så gör jag en ny dragning på måndag 17 september kl 12.00.

onsdag 12 september 2012

Färdig!

Nu är stången hemma färdig och på plats. Ikväll ska jag provträna på den! Självklart provade jag lite igår också och förfarades över va dåligt stark jag är i vissa övningar. :s
Jag tänkte mig lite kettlebellträning också. Vi får se vad jag tar mig för.

Barnen tyckte också det var roligt och sambon kan inte passera under utan att dra upp sig minst nån gång.
Jag tror att det kommer bli en bra grej!


Sånt här skulle jag vilja kunna...

tisdag 11 september 2012

TEC 2013

Jag sprang TEC, Täby Extreme Challenge 2010 och 2011.
Jag gillar upplägget, långa varv.
Jag gillar banan, grus, asfalt, stig, motionsspår.
Jag gillar arrangemanget.
Jag gillar funktionärerna.

Helt enkelt en toppentävling.

I april i år satt jag hemma i värmen och solen och längtade och avundades de som kämpade sig fram i nysnön på TEC. Jag följde tävlingen på nätet och ångrade mig att jag inte var med.

Learning by doing. Jag är nu anmäld till TEC 2013! :)

TEC 2011. Foto Johan Stegfors X-kross

Stela ben

Söndagens 6,5 kuperade terrängmil satt kvar i benen i morse. Det gick otroligt segt och mina lår smärtade av träningsvärk. Jag tog den "kortare" vägen till jobbet som är nästan 12 km. Det kändes lite bättre allteftersom men löpkänslan och energin uteblev. Men det var ändå skönt att få lite blodcirkulation i de stackars benen.

Det var så varmt i morse, nästan 16 grader. Kortbrallor och t-shirt. Jag som trodde den säsongen var förbi 2012. Men det är skönt att ha fel.
Kortärmat

måndag 10 september 2012

Mer om Silverleden

På utsidan fanns fler uttalanden om Silverleden.
Läs här och här.

Många fina bilder.

Karta

Del av höjdprofilen. Klicka för förstoring

söndag 9 september 2012

Silverleden 65 km

Min kompis Mats hittar de finaste av vägar och leder. Han gav mig erbjudandet att följa med honom att springa Silverleden i Hällefors. En teknisk och kuperad vandringsled på 65 km. Så klart jag hängde på!

Vi drog iväg redan halv åtta på morgonen för ca en timmes bilresa till Hällefors. Fixade klart med utrustningen och lunkade iväg. Silverleden går genom skog och det fanns endast 3 ställen där vi kunde fylla vatten, i källor längs vägen.
Jag hade min Salomonrygga med 1,5 liter vatten, men eftersom jag dricker en hel del när jag springer så hade jag min farhågor att det inte skulle räcka.

Det var en kall morgon och vi klädde oss väl. Bättre att klä av sig än att ha för lite kläder. På en sån här tur är man ändå lite utelämnad, där i skogen. Efter ett par km var vi varma och fick stanna och reglera lite kläder.

Utrustningscheck
Stigen gick genom enormt vacker skog och leden var mycket välmarkerad. Många höjder skulle passeras och ibland var det jättebrant, både uppför och utför. Mats kom på att det är bra när det är brant, då växer blåbären i plockhöjd! :)

När vi passerade första vattenkällan hade jag gott om vatten kvar så vi sprang bara förbi. Vid nästa vattenhål fyllde jag upp min väska med klart, härligt källvatten. Jag försökte verkligen hushålla med vattnet eftersom möjligheterna att fylla var små.

Leden passerade många gruvhål, slagghögar och en kraftstation. Vi fick njuta av många fina ställen och vyer. Ibland gick stigen precis intill små tjärnar som låg blanka likt speglar.





När vi bestigit en hel del höjder och fått njuta av utsikter var vattnet slut och jag var törstig. Vi fyllde på vatten ur en bäck. Det såg inte så trevligt ut, likt utspädd Cola, men smakade helt ok. Lite "järnigt" bara.

Inbäddad skog
Vädret var helt perfekt, nästan vindstilla, precis lagomt varmt och lite molnigt. Skogen var enormt blöt på vissa ställen och det var rena turen att skon följde med upp igen ur leran vissa gånger.
På andra ställen sprang vi genom trollsk skog som liksom var inkädd i grön mossa. Det ser nystädat och mjuk ut.

Välmarkerat

Där nere ligger Hällefors.
Kroppen var med på noterna idag och jag kände mig i stort sett ganska stark hela vägen. Den kuperade banan och den blöta, sugande terrängen tog ändå hårdare än en "vanlig" 65 km'are. Min Garmin räknade samman 1400 höjdmetrar. Just höjdmätning är väl inte det klockan är bäst på men en liten fingervisning ger det ju i alla fall.



Har ni vägarna förbi Hällefors så kan jag varmt rekommendera Silverleden. Den är lätt att hitta runt och markeringarna sitter tätt. Leden har nästan inga "transportsträckor" på tex grusväg. Oftast passerade vi bara rakt över. Efter vägen fanns det också vindskydd att stanna vid om man vill.
Väl värt ett besök!

fredag 7 september 2012

Stång

Jag är inte stark i överkroppen, det vet jag. Jag vet också att jag borde träna densamma. Men jag tycker att det är så vansinnigt tråkigt.
Jag måste helt enkelt bestämma mig för att det är kul!

När jag var med i uttagningen av Gladiatorerna förra året skulle man klara att göra 5 chins. Hahaha! Jag klarade/klarar inte en enda! Inte en enda!!

För att göra träningen lite enklare och lättåtkomlig håller sambon på med en träningsstång som vi ska sätta upp i lägenheten. Om den kommer användas till styrketräning eller klädförvaring återstår att se. ;) Men som det känns nu kommer vi använda den. Den kan ju bli bra till många typer av övningar dessutom. Och så kan man ju stretcha ryggen i den.


Jag ser fram emot vår nya leksak och det ska bli kul att bli starkare!

Den ska nu målas och handtag ska på.

På lördag får vi tapetserat och sen ska den monteras.

Så se upp! Jag kommer bli stark(are) nu!! :D

Igång igen

Nu är jag i farten igen! Igår sprang jag både till och från jobbet, självklart inte raka vägen. Jag hade hela tiden koll på pulsen. Jag känner mig i stort sett helt ok, men det är lika bra att vara på den säkra sidan och ha koll. Inte bra att springa om hjärtat måste arbeta extra.

Det var liksom en magisk morgon när sjön ångade. Termometern visade bara 5 grader och det var klart och friskt ute. Jag frös lite och låren var illröda när jag kom fram.

Vänern
 Hemvägen gick lika bra. Solen sken och det var varmt och skönt ute. 
Jag kom hem med dagens skörd, 35,5 km.

Imorse var det lite varmare, om det beror på att jag hade mer kläder på mig eller om det var för att det nästan var 10 grader ute låter jag vara osagt. Kanske berodde det på båda delarna... :)
Det är i alla fall väldigt skönt att komma färdigsprungen till jobbet och byta om och duscha i alldeles nya omklädningsrum och sen sätta sig vid skrivbordet. Jag är enormt mycket piggare än om jag inte springer på morgonen!

Benen som transportmedel

onsdag 5 september 2012

Kära löparskor

Kära löparskor!
Jag är ledsen att jag lurade er med att ni skulle få rastas idag. Det var inte rätt att ta med er till jobbet för att springas hem, och sen bara strunta i det och dra till Ikea istället.

Jag lovar bättring! ;)
Förlåt

- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 4 september 2012

Nike free!

Jag har köpt nya skor! Nike Free 3,0
De är så fantastiskt sköna. Jag använder dom inte som löpardojor utan mest som "varje-dag-sko". Vanligtvis tar jag alltid av mig skorna när jag sitter inne på kontoret på dagarna men dessa dojor känns inte ens på foten, så de sitter på.

De sitter som en socka på foten och är lätta och blir inte för varma. Jag funderar nästan på att köpa ett par till att springa i. Då med lite mer odiskret färg.

Passar mig som en handske!
Citerar Ace Ventura: like a glove!

Att blanda färg

Det finns många sätt att blanda en burk färg på. Ett av sätten är att springa 2 km med burkarna i handen. :)

Jag kände mig bättre igår och tänkte mig en kort testtur. Jag kopplade på pulsmätaren. Jag hade ett ärende till syrran, lämna ett papper och hämta målarfärg. Jag messade och frågade om målarfärgen var "springbar" och det skulle den va.

En liten omväg till syrran gav mig 3 km på klockan. Pulsen låg lågt och fint och benen fungerade bra. Det killade liiite i halsen fortfarande men annars kändes det bättre, och jag kände mig pigg.
Jag fick burkarna med färg och begav mig hemåt igen, nu den kortare vägen som var knappt 2 km.

Så här sprang jag...
Alltså ett av årets kortaste pass, på 5 km. Jag fick vissa blickar när jag kom luffsandes genom stan med en burk färg i varje hand, men det bjuder jag på!
Jag kom ialla fall hem med båda burkarma väl skakade och med en liten skön trötthet i armarna.

Idag känns halsen tyvärr av igen, så jag hoppar över springandet idag igen. Dessutom känner jag mig lite nere och likgiltig. Inge sugen alls. Jag skiter i träningen idag och laddar med kärlek på hemmaplan istället.

måndag 3 september 2012

Ett år utan makaroner

Varning långt inlägg. :)

Nu är det snart ett år sen jag övergick till lowcarb-mat. Jag har faktiskt aldrig känt mig starkare och mått bättre! Nu vill jag inte verka frälst eller pracka på någon nåt. Jag vill bara berätta min erfarenhet och hur jag har upplevt detta. Jag gjorde en sammanfattning efter 4 månader. Nu har det gått ett helt år och jag planerar inte att gå tillbaka till en kolhydratrik kost igen.

Ett alternativ på hur en måltid kan se ut.
Jag har gjort den här kostomställningen tillsammans med min sambo.
Här är några fördelar som vi upplevt.
Vi orkar mer och har energi hela dagen, inga blodsockersvängningar eller att vi känner oss "låga". Vi blir inte trötta efter maten, godissugna eller "måste" äta NU. Magen är lugn, inte uppsvälld eller gasig.

Jag springer snabbare än förra året. Jag vet inte om det är matens förtjänst men den har i alla fall inte gjort mig långsammare, när jag kom igenom övergångsperioden.
Jag springer snabbare och längre än någonsin.

Jag behöver inte släpa på en massa energi på långpassen. Kroppen drivs mestadels av fett och jag tillför oftast bara vatten. Ibland tar jag några nötter eller lite choklad.

Morgonpass på fastande mage är inga problem. Jag kan springa flera mil i ett bra tempo även utan frukost i magen.

Vi väljer numera kolhydrater från grönsaker, bär och nötter. Struntar i pasta, ris, potatis, bulgur och likvärdiga saker. Istället äter vi mera grönsaker. En vanlig missupfattning är ju att man äter mer protein vilket inte är sant.
Vi har också helt valt bort allt med gluten, fika och godis.
Det blir någon frukt i veckan, men det är egentligen inte nödvändigt eftersom vitaminerna ändå fås av alla grönsaker.
Vi gillar glass väldigt mycket och lyxar till det med det ibland. Vi gör den själv, blandar banan (här kommer frukten in) och ekologiskt jordnötssmör, en liten skvätt grädde och sen fryser man det. Mycket godare än köpeglass och inga E-nummer!
Nån gång äter vi också lite mörk choklad.

Visst gör jag undantag ibland. Då får jag tillbaka mitt sug, min uppblåsta, gasiga mage och jag tycker oftast inte att det är värt det. Tex om jag äter en god Ben o Jerrys. De få minuter jag kan känna den goda smaken i munnen är inte värd de timmar med ont i magen och blodsockersvängningar som följer, eller de efterföljande dagar då jag går i skåpen och är ständigt sugen på mer. 

Kycklinggratäng med broccoli
Till tävlingar har jag ätit lite mer kolhydrater dagen före, tex extra nötter (sk Train low, compete high). Under tävlingsdagen tillför jag lite mer kolhydrater och har hela tiden kraft och går inte in i nån vägg. Kroppen är van att drivas med mindre kolhydrater så jag kan använda de där extra som turbobränsle.

Efter tävlingen går jag tillbaka till lowcarb-kosten igen och känner att återhämtningen går snabbare. Inget frossande i flera dagar av näringsfattiga saker. Jag tror att återhämtningen går fortare om jag äter bra mat, istället för att ta en pizza. Men jag vet bara hur min kropp fungerar. Alla är vi olika.
Pajdegar och bröd bakas med mandelmjöl.
Många frågar om barnen äter samma kost. Svaret är ibland. Barnen äter fika hos andra och får godis ibland. Jag kokar potatis till dom och gör sallad/grönsaker till oss. Ibland äter de också bara sallad och grönsaker till maten. De mår jättebra! Lovar! ;)

Jag tror inte det är farligt för barn att skippa pastan ibland. Jag tror det är bra med naturlig mat och en minskning av godis och fika och utan halvfabrikat.
Jag märker stor skillnad på barnens beteende när de fått i sig en massa socker.

En annan fråga är vad vi äter till fredagsmys. Min motfråga är, måste man äta för att ha mysigt? Vi har det jättemysigt utan att äta en massa skräp.
Visst händer det att vi också tar med nåt till tv'n. Det kan vara glassen jag nämnde ovanför, ostar eller grönsaker med dip m m.
Myssnacks en gång när vi hotellövernattade.

Jag tror på:
  • Mat med så få E-nummer som möjligt och som är så nära sitt ursprung som möjligt. 
  • Inga light- lättprodukter
  • Efterrätter som sötas med frukt och bär
  • Närproducerad mat
  • Ekologiska varor
  • Alla är olika, mitt sätt att äta passar inte alla.
Sen mår min mage enormt mycket bättre utan gluten.

Kycklinggryta med grönsaker

Fläskfilégratäng
Nackdelar

De nackdelar jag upplevt är mest omgivningens. Det finns många åsikter kring kost och jag får ofta kommentarer som "Hur länge ska du hålla på med det där?" eller "Men du behöver ju inte banta!" Men det handlar ju inte om att banta. Det handlar om att välja bra råvaror och må bra. Jag väljer bort socker, E-nummer, processad mat och gluten.

Jag hör också, "sånt här får du väl inte äta". Får äta? Jag får äta vad jag vill, precis som alla andra. Men jag väljer att inte att göra det. Det är stor skillnad.
En annan sak är att det verkar vara svårt att acceptera att vi valt denna typ av kost. Kommentarer som "Men en bulle kan du väl ta?", "Vilket tråkigt liv ni måste ha, unnar ni er aldrig nåt?" hör till vardagen.
Om vi istället valt att äta vegetariskt, hade vi då fått kommentaren "Men en köttbulle kan du väl ta?".
Eller om vi valt att helt avstå alkohol, "Ta en snaps du, det är du värd".
Jag skulle inte tro att det skulle bli samma hallabalo då. Varför är socker ett sånt känsligt ämne?

Sammanfattningsvis...
Tack till dig om du orkade läsa igenom hela inlägget. Det här är mina erfarenheter av en kost som jag inte har ett namn på. Kanske är det en liberal LCHF? Kanske är det Sandra-dieten?  Oavsett dess namn så mår jag enormt mycket bättre utan en massa kolhydrater från vitt socker och mjöl.

Jag tycker det är tråkigt med alla dessa kommentarer men kanske ger de sig med tiden. Problemet ligger ju egentligen inte hos mig. Jag väljer vad jag vill ta till mig och påverkas av. Jag vet vad min kropp mår bäst av så jag håller mig till det, så får var och en äta vad de vill.

Vinnaren

I förra veckan utlyste jag en utlottning av en kjol som inte passade mig.
Nu har jag dragit den lyckliga vinnaren!

Pam pam pam, parrarampampam pam!

And the winner is....
... Elina
(Maila mig din adress på alexandra47 snabela hotmail.com så kommer kjolen på posten.)

Min arbetskollega fick rycka in på lunchen och dra en lapp. Jag dokumenterade hela dragningen. :)



Grattis!!