Jag skriver...

söndag 1 april 2012

75 km mitt i natten

Vid midnatt går starten på Ursvik Ultra. Fem varv på Ursviks 15 km extremspår. Runt 400 höjdmeter per varv ger 2000 positiva höjdmeter och totalt 75 km. Det går upp och det går ner. Branta backar och sega backar. Rotigt och tekniskt och fina motionsspår.
Tobias och jag kom till Ursvik motionsgård redan strax före 20. Vi la oss i sovsalen och jag lyckades somna. Jag sov väl ca 2 timmar och vaknade med ett ryck 22.30! Vad är klockan?! Gav mig upp och bytte om. Ute visade temperaturen -5. Brrrr!
Vi hämtade nummerlapp och gjorde klart allt inför start. Jag hade ett energiupplägg med babybelostar och cashewnötter. Jag hade också köpt två halvliters Coca Cola. Jag dricker ju inte läsk i vanliga fall men på tävling funkar det att svälja.

Före start
Jag frös lite innan start men efter nån km var jag lagomt varm. Backarna gjorde att jag låg högre i puls än vad jag brukar så jag funderade lite på det. Sprang jag för fort?Vi öppnade ganska snabbt och första varvet gick på under 90 minuter, tror jag. Tobias och jag sprang tillsammans och hamnade i en klunga på ca 7-8 personer.
Banan var hård, frusen och kall med några blöta partier där jag sjönk ner över skorna. Det blev kallt men värmdes snabbt upp igen.
Vid varvning tog jag en mugg blåbärssoppa och gick uppför backen medan jag drack. Det var gott med nåt varmt i magen. Jag blev snabbt kall och frös lite innan jag kom igång igen. Varv två gick lite långsammare och jag började komma in i rytmen.
Banan var mycket bra uppmärkt med märkning och reflexer. I slutet av varvet hade jag knappt nåt ljus alls i min pannlampa så vid nästa varvning bytte jag till min reservlampa.
Växlingen

Tredje varvet och vi passerade halvvägs. Jag tog med mig en flaska Cola som jag drack av under hela varvet. Jag kände mig stark och inte det minsta sömnig. Vi gick i uppförsbackarna och sprang resten. Vi började också bli färre i vår lilla grupp.
In för varvning igen och vi hade nu 45 km i benen. 30 km kvar och vi går ut på näst sista varvet. Jag hade nu druckit upp hela colaflaskan (vattnet hade fryst i slangen
så jag fick inte ut nåt längre, trots att jag försökt blåsa tillbaka
det) och tog nu med en energidryck. Klockan var ju över fem på natten nu och jag brukar ta en en typ Redbull
på småtimmarna. Men det smakar verkligen illa och jag fick aldrig i mig
hela.
Magen är lite uppsvälld och det gör ont. Den är ju inte van med allt socker. Tobias hade också lite problem så vi stannade för toastopp medan mörkret gömde oss lite. Jag blev klar snabbare och fortsatte ensam. Tobias kom ikapp sen och vi var nu ensamma. De andra hade vi lämnat bakom oss.
I brantaste backen käkade jag lite nötter och en ost.
Jag frös inte längre och hade heller inte gjort på hela natten, medan jag sprang. Benen kändes ok, men vaderna började kännas lite trötta. Men det fungerade bra och jag kände mig ändå pigg. I slutet av varvet kom vi ikapp en kille som vi sprungit med tidigare och vi slog följe in mot sista varvningen.
Jag tog med min colaflaska igen och funderade på om jag skulle lämna väskan, jag släpade ju på en massa vatten i onödan som jag ändå inte kunde dricka, men bestämde mig för att låta den sitta på.
Jag tog lite blåbärssoppa och kexchoklad.
Nu hade dagen grytt och vi kunde lämna pannlampan i TC. Sista varvet!



Vi höll ihop med killen igen och luffsade på i lagom fart. Efter ca 5 km började Tobias må lite dåligt och fick stanna. Jag och killen fortsatte. Killen sackade och jag var ensam. Jag kände mig urstark. Inte alls sömnig eller trött. Jag sprang i backar vi tidigare gått i och räknade ner mot mål.
Passerade 3 andra killar och sprang vidare.



När det var 4 km kvar kommer någon i en hiskelig fart bakom. Det är Tobias som återuppstått. "Nu jävlar kör vi!" Kör du! Ropade jag och han försvann i typ 5-fart, både uppför och nerför. Jag höll min fart och njöt lite av att solen sken och jag var på väg mot mål och en varm dusch.
Jag sprang in som första dam, av två. Så jag vann samtidigt som jag kom näst sist. ;)


Prisutdelning



Jag är jättenöjd med nattens löpning och min insats i Ursvik Ultra. Jag gillar lite längre varv och fem varv var lite lagom. Första varvet är som en upptäcksfärd, andra varvet är lite repris och transportsträcka. På tredje varvet passeras hälften och man kan börja räkna ner. Sen är det bara näst sista varvet och ärevarvet kvar.
Det var en bra och varierande bana med väldigt få platta partier.
En snittfart på 6.29 tycker jag är fullt godkänt på den banan. Tiden blev 8.08.32
Totalt drack jag en liter Coca Cola, en halv energidryck, 3 muggar blåbärssoppa och 3 muggar vatten. Jag åt 2 bitar kexchoklad, 3 babybelostar och nån näve nötter. Det känns som ganska lite för 75 km, tycker jag. Särskilt på vätskefronten, men jag upplevde aldrig nån energidipp så det fungerade väl bra...

7 kommentarer:

  1. Grattis igen
    Första loppet i Peppes trailruncup avklarad och du leder damklassen :-)

    SvaraRadera
  2. Grattis Sandra! Riktigt bra jobbat. Funderar bara på hur du kommer ihåg allt du stoppar i dig! Vilket minne du har!

    SvaraRadera
  3. Grattis till vinsten och genomförandet! Är sjukt impad av vad du är kapabel till. Kram Anna R

    SvaraRadera
  4. Grattis Grattis!! Du är så duktig, jag är såå imponerad av dina insatser!
    //Elin F.

    SvaraRadera
  5. Grattis till ett starkt lopp!!
    Välkommen till Västerås den 18 aug, vi kör också 5 varv (á 10 miles). www.blackriverrun.se, du kan säkert få ett ärevarv hos oss också ;-)

    SvaraRadera
  6. Snyggt jobbat :) Blir också sugen på äventyr delux som detta verkar vara

    SvaraRadera
  7. Grattis! Låter hur kul som helst... Nästa år... :)

    SvaraRadera